Bara timmar efter ännu en utmattande diskussion med fruktlösa försök att förklara att allt naturvin inte är skräp och att det går att älska både Podere Pradarolo och Pétrus, klättrar jag upp på barstolen i källaren hos Wijnjas och himlar med ögonen – en vit Bourgogne med några år innanför västen är verkligen något extra. Tänk ändå om min stelbenta diskussionspartner såg mig nu.
Jag är så glad att jag har förmågan att strunta i påklistrade etiketter och uppskatta ett vin för vad det är. Att möta varje ny flaska med nyfikenhet och öppet sinne kan öppna många dörrar. Livet blir så mycket större.
Jag ögnar igenom vinlistan. Ser några bekanta namn, men vet inte riktigt vad jag ska beställa.
– Varför inte prova något av Chavy-Chouet? Vinmakaren själv är här, det är han som går runt med den stora flaskan därborta, säger killen bakom bardisken och pekar mot en man i randig skjorta som balanserar en jeroboam på fyra liter.
Ja, varför inte, tänker jag och beställer in hans Clos des Corvées de Citeaux 2010 från Mersault.
Det är alltså nu jag himlar med ögonen.
Vinet serveras i generös kupa, är gyllene gult och doftar både frukt och smör med en nötig accent. Klyschan ”komplex” är oundviklig.
Romaric Chavy vinglar fram med flaskan tätt intill kroppen som ett sovande barn.
– Vingården är muromgärdad och ligger mitt i byn. Det är ett monopol, vi äger hela plätten på en knapp hektar, berättar Romaric Chavy, som tog över den 14 hektar stora domänen för precis tio år sedan. Han är knappt trettio men är redan gammal i gamet. Han studerade vin innan han började tala med mörk röst och lärde sig sedan finliret hos sin gudfar, François Mikulski. Han jobbar så miljövänligt han kan, men är inte certifierad.
– Du kanske vill prova den här också, för att jämföra?
Han ställer ner den nätta bumlingen med Puligny-Montrachet och hämtar ett glas. Häller upp och inväntar spänt min reaktion. Om Mersaulten var komplex nog med sina nötter, päron, örter och mineraliska skärpa är det här som att vrida om tumskruven lite till. Allt är lite mer koncentrerat, lite mer balanserat, lite mer elegant.
Romaric ler. Jag ler. Min värld har vidgats lite till.
// Lena Särnholm: text & foto
Naturvin - The Sound of Soil 