Medan världen åter tar riesling i sin famn går tyskarna vidare. På hemmaplan är det pinot som gäller.
– Tyskland är pinot paradise. Det odlas faktiskt mer av de olika pinot-sorterna än av riesling, och det råder något av en comeback för sylvaner.
Det säger Anne Krebiehl, en av världens 396 Master of Wine, som diskuterade tyska vintrender med den svenska sommeliern Béatrice Becher.
Temadagen i Stockholm var visserligen döpt till Riesling & Co – det är trots allt riesling som regerar. I alla fall på exportmarknaden. Men kungen sitter inte helt säkert på tronen. I Tyskland odlas riesling på drygt 23.000 hektar, men pinot noir klättrar stadigt uppåt och har tagit nästan 12.000 hektar i besittning. Nästan hälften finns i Baden.
– Baden har mer pinot noir än Nya Zeeland, berättar Anne Krebiehl, och fortsätter rabbla överraskande statistik:
– Tyskland är störst i världen på pinot blanc, eller weissburgunder som vi säger, och tvåa efter Italien vad gäller pinot gris (pinot grigio, grauburgunder).
Från att ha varit (ö)känt för vinhybrider som Blue Nun och Liebfraumilch har den tyska exporten av kvalitetsvin ökat. Nu är också det mesta torrt.
– Två tredjedelar av produktionen är torrt vitt vin och en tredjedel rött, berättar Anne.
Den ökade efterfrågan har höjt priserna på mark. Därtill har det blivit trendigt att vara vinmakare.
– Det är fullt på skolorna, och det kommer ungdomar som inte har någon vinmakarbakgrund. De tycker att det är coolt, och vill lära sig mer.
Det ökade intresset för vin hänger också ihop med att allt fler bryr sig om vad de stoppar i munnen – och hur, och var.
– Fine dining har blivit casual, något för alla, och det öppnar nya ställen hela tiden, säger Anne.
Beatrice bekräftar att trenden är densamma i Sverige.
– Det är också mer lokalproducerat. Restaurangerna köper hela djur, kocken vill göra något eget, egen korv. Det är även mer grönsaker på menyn, grönt som är i säsong. Vi använder våra tillgångar igen, vi är mer ödmjuka och medvetna. Det är en intressant utveckling, säger hon.
Konsumenterna lägger mer pengar på mat och dryck, vilket är särskilt tydligt inom vinbranschen. Här finns dock två parallella trender.
– Vi ser mindre av de stora märkena, folk är nyfikna och letar bortom Bordeaux och Bourgogne, säger Beatrice, medan Anne påpekar att det samtidigt finns personer som går tillbaka till just de klassiska distrikten. Det är elegansen, det stilrena och fokuserade som lockar.
– De klassiska vinerna är gjorda för att passa till mat. De har syra och är aptitliga, de skiner på bordet. Du kan ta ett glas till, och ett till.
Anne är övertygad om att framtiden för vin finns i de tempererade klimaten, där stora temperaturväxlingar mellan dag och natt och en utdragen växtsäsong ger balans och struktur i vinerna. Fruktbomber med mycket alkohol hör till det förgångna.
– Vinet ska supporta maten, inte ta över. Vin är inte trumpeten i orkestern, det är den lätta flöjten, beskriver hon poetiskt.
// Lena Särnholm
Naturvin - The Sound of Soil 